Vilka olika sorters kartor finns det? – En komplett guide för Dalarna

Att kunna navigera är en av människans äldsta kunskaper, och kartan är vårt främsta verktyg. Men i en värld där GPS och Google Maps dominerar kan det vara lätt att glömma bredden av kartografi som faktiskt existerar.

Välja rätt karta: Från fjällvandring till bilsemester i Dalarna

Vilka olika sorters kartor finns det egentligen, och hur väljer man rätt karta för vandringen i Sälenfjällen eller cykelturen runt Siljan?

I den här artikeln dyker vi djupt ner i kartornas värld, från topografiska mästerverk till moderna tematiska kartor, med ett särskilt fokus på hur du hittar rätt i vårt vackra Dalarna.

Grunderna: Vad är en karta?

Egen Bild:

En karta är en förenklad avbildning av verkligheten. Men för att den ska vara användbar måste vi förstå dess språk. Det handlar om skala, symboler och framför allt syfte.

Läs mer om Kartor i Dalarna

Beroende på vad du vill göra – hitta en gata i Falun, planera en fjälltur vid Fulufjället eller förstå befolkingstätheten i Borlänge – behöver du helt olika typer av kartor.

När vi ställer oss frågan vilka olika sorters kartor finns det? delar vi oftast upp dem i två huvudkategorier: Topografiska kartor och Tematiska kartor. Men under ytan finns en fascinerande värld av projektioner och specialkartor som är avgörande för hur vi uppfattar vår omvärld.

1. Topografiska kartor – Terrängens spegel

Den topografiska kartan är den mest klassiska formen av karta för friluftsmänniskor. Den försöker avbilda terrängen så exakt som möjligt. Här ser du höjdkurvor, vattendrag, vägar, byggnader och vegetationstyp.

Varför är de viktiga i Dalarna?

För oss i Dalarna är den topografiska kartan livsviktig, särskilt när vi rör oss utanför stadsgränserna. Ska du vandra i Sälenfjällen eller plocka svamp i skogarna runt Leksand är det en topografisk karta (ofta kallad terrängkartan eller fjällkartan) du behöver.

• Höjdkurvor: Visar hur brant det är. Tätt mellan linjerna betyder brant stigning – något du vill veta innan du ger dig upp för Gesundaberget.

• Skala: Vanliga skalor är 1:50 000 (där 1 cm på kartan är 500 meter i verkligheten) eller 1:100 000 för fjällkartor.

2. Tematiska kartor – Information i fokus

Om den topografiska kartan visar hur det ser ut, visar den tematiska kartan hur något är. Vad är skillnaden mellan topografiska och tematiska kartor? Jo, en tematisk karta använder kartan som en bakgrund för att visualisera specifik data.

Exempel på tematiska kartor i Dalarna:

• Väderkartor: Visar temperatur och nederbörd över länet.

• Befolkningskartor: Visar var i Dalarna flest människor bor.

• Geologiska kartor: Visar berggrunden, vilket är historiskt viktigt för bergslagsbygden och gruvorna i Falun.

• Turistkartor: En förenklad karta som lyfter fram sevärdheter, caféer och badplatser snarare än exakt terräng.

✨ Upptäck mer i Dalarna

• Orter i Dalarna
• Centralorter i Dalarna
• Saker att göra i Dalarna
• Berg och natur i Dalarna
• Kommuner Dalarna

Kartprojektioner: Hur gör man en rund jord platt?

En av de mest komplexa frågorna inom kartografi är hur man överför en sfär (jorden) till ett platt papper. Detta kallas projektion, och beroende på vilken metod man väljer får kartan olika egenskaper.

Vilken kartprojektion är vanligast?

Det finns ingen ”sann” projektion, alla ljuger på något sätt. Antingen förvrängs ytan, formen, avståndet eller riktningen.

Vad är skillnaden mellan Mercator- och Robinson-kartan?

Här är en jämförelse av två kända projektioner:

• Mercator-projektionen: Denna klassiska sjökarta (skapad 1569) är vinkelriktig, vilket gör den utmärkt för navigering till havs. Nackdelen? Den förstorar ytorna nära polerna enormt. På en Mercator-karta ser Grönland ut att vara lika stort som Afrika, trots att Afrika är 14 gånger större. Google Maps använder en variant av denna.

• Robinson-projektionen: Denna karta försöker kompromissa. Den är varken helt ytriktig eller vinkelriktig, men den ger en mer visuellt tilltalande och ”korrekt” bild av hela världen. Den användes länge av National Geographic för världskartor.

Egen Bild:

Kartor i Dalarna – En guide till det lokala utbudet

Nu när vi har rett ut teorin kring vilka olika sorters kartor finns det, låt oss titta specifikt på vad du som bor i eller besöker Dalarna behöver ha koll på. Länet erbjuder en uppsjö av specialkartor för olika aktiviteter.

Länskartor och Översikt

Länskartor ger den stora bilden. De visar Dalarnas alla kommuner, det stora vägnätet (E45, Riks 70) och större orter. Dessa är utmärkta för bilsemestern när du ska ta dig från Avesta i söder till Idre i norr.

Vandringskartor (Fjällkartan)

Dalarna är ett vandringsparadis, och för detta krävs detaljerade kartor. Lantmäteriets Fjällkarta är standarden.

• Fulufjället: Här behöver du en karta som tydligt markerar lederna till Njupeskär och Rösjöstugorna.

• Sälenfjällen: Detaljerade kartor över Södra Kungsleden och dagsturer runt Högfjällshotellet.

• Siljansbygden: Här finns oändliga leder, som Siljansleden, där en karta i skala 1:50 000 är att föredra.

Cykelkartor

Cykelintresset exploderar i Dalarna. Cykelkartor skiljer sig från vandringskartor genom att de fokuserar på underlag (asfalt vs grus) och cykelvänliga vägar.

• Siljan Runt: Kräver en karta som täcker de stora vägarna runt sjön.

• Bergslagen Cycling: Ett nätverk av leder där specialkartor visar mountainbikespår och leisure-cykling.

• Leksands cykelleder: Lokala kartor som ofta finns att hämta på turistbyrån.

Naturreservatskartor

Länsstyrelsen i Dalarna tillhandahåller specifika kartor för naturreservaten. Dessa innehåller värdefull information som markerade stigar, utsiktsplatser, grillplatser och var du får och inte får tälta.

Kultur- & Historiekartor

För den historieintresserade är dessa kartor guldgruvor. De markerar ut gruvhål, gamla fäbodställen, kyrkor och kulturmiljöer som Världsarvet Falun. Ofta är dessa tematiska kartor där historiska lager lagts ovanpå en modern karta.

Digitala vs. Analoga kartor

Idag har vi oftast kartan i fickan via mobilen. Kommunala karttjänster från Falun, Mora och Rättvik erbjuder fantastiska digitala resurser där du kan tända och släcka lager för att se allt från tomtgränser till snöskoterleder.

Men, batterier tar slut och täckningen försvinner i djupa dalaskogar. En fysisk papperskarta (gärna tryckt på tyvek som tål vatten) är en billig livförsäkring. Dessutom ger en utvikt papperskarta på köksbordet en överblick som ingen mobilskärm kan matcha när man planerar semestern.

Det här visste du inte om kartor i Dalarna

Visste du att Dalarna var ett av de första områdena i Sverige att kartläggas i detalj på grund av gruvnäringen? Redan på 1600-talet skapades extremt detaljerade gruvkartor över Falu Gruva, inte bara över ytan utan även i 3D under jord.

Dessa historiska kartor används än idag av arkeologer och historiker för att förstå hur landskapet förändrats.

Egen Bild:

Vanliga frågor om kartor (FAQ)

Vilka olika sorters kartor finns det?

De vanligaste huvudtyperna är topografiska kartor (visar terräng), tematiska kartor (visar specifik data som väder eller befolkning) och orienteringskartor. Inom dessa finns underkategorier som sjökort, vägkartor och fastighetskartor.

Hur ser en tematisk karta ut?

En tematisk karta har ofta en förenklad bakgrundskarta (t.ex. kommungränser) och använder färger eller symboler för att visa ett specifikt tema. En karta där Dalarnas kommuner är färgade i olika nyanser av rött beroende på invånarantal är en typisk tematisk karta.

Vad är skillnaden mellan topografiska och tematiska kartor?

Skillnaden ligger i syftet. Den topografiska kartan vill avbilda den fysiska platsen så korrekt som möjligt (berg, sjöar, vägar). Den tematiska kartan vill förmedla information om platsen (valresultat, berggrund, medelinkomst).

Vilken kartprojektion är vanligast idag?

För världskartor i klassrum används ofta Robinson eller Winkel Tripel för att ge en balanserad bild. För digital navigering (som Google Maps) används Web Mercator. För svenska terrängkartor används ofta projektionen SWEREF 99 TM som ger mycket exakta mått lokalt.

Petters reflektioner

Jag minns barndomens bilresor upp mot Idre. Pappa satt bakom ratten och mamma satt bredvid med den där enorma, prassliga bilkartan från bensinstationen. ”Var är vi nu?” frågade jag från baksätet. ”Vi passerar strax Oxberg”, svarade mamma efter att ha dragit fingret längs den röda linjen.

Det fanns en spänning i det där, att se hur långt det var kvar fysiskt på pappret. Idag säger en röst i telefonen ”om 200 meter, sväng höger”. Det är smidigare, absolut. Men man tappar lite av känslan för landskapet, eller hur?

Och det här med att gå vilse. Det har jag gjort, rejält, i skogarna utanför Bjursås. Jag litade blint på mobilens blå prick tills batteriet dog i kylan. Då önskade jag att jag hade haft den där gamla hederliga terrängkartan och en kompass i fickan.

Det är en läxa man bara behöver lära sig en gång. I Dalarnas vildmark är tekniken ett komplement, men kartan och kompassen är din bästa vän.

Läs mer om Säkerhet i fjällen

Avslutning – Vilka olika sorters kartor finns det?

Svaret på frågan vilka olika sorters kartor finns det är att det finns en karta för varje behov. Oavsett om du söker äventyr i Sälen, kulturhistoria i Falun eller bara vill hitta närmaste badplats vid Siljan, är kartan nyckeln till upplevelsen.

I Dalarna har vi förmånen att ha tillgång till allt från högteknologiska digitala tjänster till klassiska fjällkartor. Mitt råd? Använd båda. Planera digitalt, men bär med dig en analog karta ut i skogen. Det gör äventyret både säkrare och roligare.

Om skribenten:
Petter Hansson är frilansskribent och digital nomad med hjärtat i Dalarna. Han har under många år rest, vandrat och deltagit i evenemang runt om i landskapet och delar här med sig av både egna upplevelser och faktagranskade tips. På Dalarna.nu vill han lyfta fram det bästa av regionens natur, kultur och historia – från små byar och dolda pärlor till stora festivaler och klassiska resmål.